I, Vampire

Vampyrer makt och manlighet

”Where do my loyalties lie? We all choose our tribe, our need to belong, to live within boundaries because it’s scary on the outside, on the fringes.” 

Detta citat sätter maskulinitetens kärna i fokus. Känslan av att tillhöra, rädslan av uteslutning ur den maskulina kontexten. En kontext som skiftar beroende på i vilket samhälle vi är en del. ” /…/ each nation constructs a model of masculinity against which each man measures himself.”

De som är del av denna maskulinitet, de privilegierade (har makt) vill inte förändra den, utan väljer att dölja sina egna privilegier. Jag skulle vilja kalla det för tröghetens princip. Kimmel menar att: ”The invisibility of masculinity reproduces gender inequality, /…/” och så länge de som upprätthåller maskulinitetens maktstrukturer, inte själva verkar för förändring, är jämnlikhet dömt till att misslyckas. Trögheten till förändring kan även förklaras med att: ”/…/ det ligger i maktens natur /…/ att vara förtryckande/…/”. Men Foucault ifrågasätter själva förtryckarhypotesen. Dels genom att påvisa den kritiska analysen mot förtrycket som förekommer i vårt samhälle. Vampyr-litteraturen utgör en del av denna kritiska analys och hjälper till att visualisera maskulinitetens maktstrukturer och kanske kan detta vara en bidragande faktor till förändring, om än trögt…

I boken I vampire förekommer två vampyrfraktioner. En fraktion av monstervampyrer och en fraktion av humanvampyrer, vilka kan likställas med: En maskulinitet som härstammar från gångna tider (men som ännu finns kvar inom vissa grupper och kulturer i vårt samhälle) i kontrast till dagens västerländska manlighetsideal. 

Fraktionen av monstervampyrer

Den högsta makten i ett samhälle har en suverän rätt över liv och död ”By the right of kings, I had absolute power of life or death” Men denna makt är osymmetrisk. ”Suveränen kan bara utöva sin rätt över livet genom att använda sin rätt att döda eller låta bli/…/” (Foucault s 138)

Monstervampyrens suveränitet ligger i en fullständig makt över liv och död. Den kan döda lika lätt som den kan skapa liv. Inte liv i den bemärkelsen som i reproduktion, men förlänga människors liv till att bli eviga. Här har monstervampyren övertaget över människorna. Dessutom är dess egen odödlighet fullständig och evig. I boken I, Vampire försöker en av monstervampyrerna (Jack the Ripper el. eg. Prince Albert Victor) övertala David Parker (huvudpersonen och humanvampyr) att bli en del av deras grupp. ”There is a group, Mr Parker, led by a brilliant intellect. We are gathering power, building it to a level neither mortal nor vampire will be able to challenge. We are going to remake the world. Join us.” (Romkey s 218)

Monstervampyrerna här är de som eftersträvar makt över hela mänskligheten, de ser människan inte annat än som föda. Dessutom är det de som ligger bakom bland annat nazismen och Hitler och andra fascistiska regimer i världen. De representerar den maskulinitet i vårt samhälle som bygger hela sin världsbild på makt över andra. ”Blodet förblev länge ett viktigt element i maktens mekanismer, i dess yttringar och ritualer. För ett samhälle som karaktäriseras av allianssystem, envåldsmakt, uppdelning i stånd och kaster, bördsprivilergier /…/” (Foucault s 147) 

För monstervampyrerna innebär människans blod makt, blodet ger dem fysisk styrka. Blodet här kan ses som en metafor för ”/…/att ha ett visst slags blod, vara av samma blod,/…/” (Foucault s 147) Det vill säga vampyren selekterar vilka blodslinjer de vill bevara, gör dessa odödliga och bygger upp ett ”Blodssamhälle /…/ makten talar genom blodet” (Foucault s 147)

Det kroppsliga begäret efter blod och makt är monstervampyrernas svaghet. Ondskan innebär svag mental kapacitet. ”Never underestimate the strength of goodness, and the relative weakness of evil.” (Romkey s 260) Genom sin negativa koppling till förtryckarregimer, nazismen och fascismen och den ”exalterade drömmen om ett överlägset blod” (Foucault s 149) visar boken I, Vampire att denna maktkåta maskulinitet är något som inte förespråkar dagens manliga ideal. 

Fraktionen av humanvampyrer – The Illuminati. 

Här ser vi dagens manlighetsideal som har sitt ursprung i 1800-talets self-made man. Då mannen blev tvungen att börja skapa sin egen identitet. Något som kräver ett ständigt underhåll, och en manlighet som ständigt måste bevisas; både i förhållande till sig själv och till samhället. ”/…/ prove to yourself and to the Illuminati that you are worthy of the gift of eternal life /…/” (Romkey s 255) Enligt Kimmel är rädslan för att bli dominerad en del av dagens maskulinitet, den är viktigare än en strävan efter makt att få dominera. (Höglund) Att David väljer The Illuminati visar på att han gått från att som människa ha låtit sig domineras (och bli jurist mot sin vilja) till att bli en self-made man där konsten förespråkas. Detta innebär hårt arbete och disciplin och långt ifrån alla lyckas med detta. I boken illustreras detta: ”Vampires come into being rarely, and then usually only after the illuminati have carefully weighted the circumstances of each case. it is nor easy to become a vampire. Few have the strength it takes to survive – and resist power’s tendency to corrupt.” (Romkey s 195)  David beskriver vampyrismen som: ”More than a man, less than a god. Possessed  with a great sensitivity for beauty, driven by a compulsion to feast on blood sucked from living mortals. An artist dedicated to creating, a parasite ever watchful for the next victim.”(Romkey s 6) Men David väljer att tillhöra humanvampyrerna. Höglund menar att humanvampyren inte accepterar den lott som han fått. Han väljer att avstå från dödandet ”Vampires need not kill their victims.” (Romkey s 8) Men detta kräver en enorm självkontroll och disciplin. Vampyren måste ständigt plågas av hungern något som präglar hela hans existens. (Höglund) David beskriver denna hunger som svårare att behärska än ett drogmissbruk. (Romkey s 187) ”I wanted to drink forever. Forever… Forever…” (Romkey s 111)

Själva njutningen och maktkänslan som David beskriver när han ger efter för sin hunger är essensen i disciplineringen. Att kunna njuta, men att avstå från makten att döda. ”Each beat of her heart was like an explosion inside my head.” Dagens manlighet handlar inte om att avstå från det njutningsfulla. Disciplin och hedonism är inte oförenligt. Disciplineringen av hungern är förutsättning för det goda livet. (Höglund) ”Like other vampires who possesses the necessary degree of self-control, I intuitively understood why it was best to leave my hosts without permanent injury.” (Romkey s 295)

  I I, Vampire är det vampyrkvinnan (kärlek) som inspirerar David att gå den smala vägen: ”Life should be as sacred to a vampire as it is to an ordinary human being” (Romkey s 112) Då David misslyckas med detta plågas han av dåligt samvete och försöker ta sitt liv genom att stiga ut i solen. (Romkey s 113). Mannen i vårt samhälle är väl medveten om hur han ska vara för att lyckas. Detta medför att han ständigt söker efter brister och sprickor i fasaden. (Höglund) Sprickor innebär misslyckande och dåligt samvete. Men enligt Kimmel behöver inte det dåliga samvetet innebära något dåligt utan kan vara den drivkraft som kan skapa förändring. Och bättre manlighetsideal. David beskriver vampyren som ”creatures with high culture.” (Romkey s 124) Dagens manlighetsideal försepråkar det intellektuella, det bildade och det starka inre själslivet. I I, Vampire ger kontroll över den mentala kapaciteten mer styrka än den fysiska blodsberoende kapaciteten. Det är i själva verket vampyrerna som skapat meditationen för att kunna utöva mind-control och ”/…/ early zen masters of Kina and Japan. /…/ They were all members of our race/…/” (Romkey s 260). Det vill säga dagens manlighet handlar inte om att pumpa muskler utan att kontrollera sitt sinne och vårda sin mentala hälsa. 

Slutligen

Förhoppningsvis kan visualiseringen av maskuliniteten genom vampyrlitteraturen förändra vårt samhälle i riktning mot ett mer jämställt samhälle. Att Romkey som tillhör gruppen: vit, man, heterosexuell representerar sin egen maskulinitet är som jag tidigare skrivit enligt Kimmel förutsättningen för förändring. Kimmel uppmuntrar män till just det: ”Examining our privilege may be uncomfortable at first, but it can also be energizing, motivating, and engaging.” Dessutom är boken skriven som en bekännelse, något Foucault menar är sanningsbärande. (Foucault s 56) men som likväl kan fungera som ett upprätthållande av just normer (här maskuliniteten) (Foucault s 77-78) eftersom Romkey kanske omedvetet snarare spär på rådande manlighetsideal och samhällets normativa maskulinitet.

Text: Anna Nero

Referenser

Litteratur

Foucault, Michel, Sexualitetens historia, band 1, viljan att veta, Daidalos AB, 2002, s 38-39

Romkey, Michael, I, Vampire, The Random House Publishing Group, 1990, s 219-220

Elektronisk resurs 

Björk, Stefan, Manlighet och maskulinitet, Psykologidoktoranden, http://psykologidoktoranden.blogspot.se/2011/04/manlighet-och-maskulinitet.html (hämtad 10/7-2015)

Kimmel, Michael, Global Masculinities: Restoration an Resistance,  www.genderpolicy.org (hämtad 8/7-2015) 

Kimmel Michael, Toward a pedagogy of the oppressor, Tikkun magazine Nov/Dec 2002, http://www.fjaz.com/kimmel.html (hämtad 8/7-2015)

Tv-serie

Whithouse, Toby, Being Human, BBC Three, BBC HD, 2008

Föreläsning

Höglund, Anna, Vampyrmannen, Vampyrer och makt, 2015