Släktet

Vampyrer, makt och rädsla

Phillips, Kendall R talar om skräckfilmen som uttryck för collective fears. Filmer som påverkar hela generationer eftersom de ”/…/captures our cultural anxieties and concerns/…/” Att skräckgenren kan påverka oss i så hög grad har enligt Furedi att göra med att: ‘Fear is decreasingly experienced first-hand and increasingly experienced on a discursive and abstract level’ Vi i västerlandet utsätts inte för självupplevda skräckupplevelser, utan vår rädsla starkt sammankopplad med kommunika-tionsmedel: ”‘risk communication, not personal experience, [that] causes most fear these days’”

Boken Släktet utgår ifrån människans rädsla för det abstrakta och medias roll som spridare av olika riskfaktorer. Sjukdomsepidemier och parasiter som nästlar sig in i människor utan att det syns på utsidan, för att sedan spridas i enorm hastighet med risk att utrota hela mänskligheten. 

Under modernismen fanns en tro på forskningens framsteg inom medicin. I ett postmodernt samhälle tror människan inte längre att alla världens sjukdomar går att utrota. Postmodernismen handlar om ett cirkulärt tänkande. Allt upprepas och inget går att förutsäga och människan är skulden till mycket ont som sker i världen.  Enligt Furedi är rädsla sammankopplat med risk. Och riskfaktorn för pandemier ser inte ut att sina. För trots att vi hittar botemedel, kommer det alltid nya virus som är mer motståndskraftigare eller bakterier som blivit resistenta mot våra vacciner. De återkommer i form av fågelinfluensa och ebola och vem vet, kanske härnäst i form av vampyrer som smittospridare. I Släktet handlar det inte enbart om ett virus utan här finns allt på samma gång. En parasit i form av en mask, ett slags virus och någon form av alienliknande varelse som tar över människans kropp och skapar en gadd som används för att inmundiga mänskligt blod. Så när väl vampyren är tillintetgjort återstår de andra riskfaktorerna. Vampyren kan därmed ses som en symbol för vår kollektiva rädsla för sjukdomar och virus, men parasiten och varelsen som tar över den mänskliga kroppen kan också symbolisera vår rädsla för terrordåd.

I boken landar ett flygplan; ett dödstyst flygplan. Redan här frammanas konnotationer till ett terroristkapat flygplan och smitta, genom att Eph från Smittskyddsinstitutet tar sig in i planet iklädd full skyddsutrustning (som beskrivs ingående).

I det postmoderna samhället är vi alla ansvariga för vår omvärld, vi kan inte längre förlita oss på staten. Vampyrjägaren kan ses som en symbol för detta individuella ansvar. I Släktet är det några få personer som tar upp kampen mot vampyren men också mot Smittskyddsinstitutet. Myndigheten här ses som ett hot i sig eftersom de inte tar vampyrjägarens varningar på allvar om den epidemi som håller på att bryta ut. Här återskapas rädslan i det postmoderna samhället och uttrycks genom den skepticism mot myndigheterna som florerade på individplan. Höglund beskriver detta: ”Man sökte förklaringar till varför inte samhällets blev så idealisk som man hade trott och konspirationsteorierna var många.” Myndigheterna döljer och undanhåller sanningar ”Sanningen skulle aldrig tillåtas nå ut till allmänheten – den skulle tystas,/…/” (del Toro, 68101 tecken)  Myndigheterna manipulerar. Förintelsen som ägde rum bestod av aktiva gärningar av människor som blivit kollektivt manipulerade. 

I boken Släktet beskrivs hur Vampyren under kriget kunde gotta sig i blodet från fångarna i koncentrationslägret. ”Det här lägret var en frodig betesmark och den skulle beta av de obemärkta, de glömda, de obetydliga.” (del Toro, 34410 tecken) Det vill säga människans ondska matade ondskan med ännu mer ondska. Människans oåterkalleliga förvandling till vampyr, kan ses som det manipulativa. En manipulation så stark att den kan likställas med hjärntvätt. Själva terrorismen innehåller en kollektiv rädsla för manipulation. Människor som offrar sina egna liv i bombdåd för ett större syfte. Onda handlingar som utförs i tron på att göra det rätta. Terroristen – precis som vampyren – kan vara vem som helst, var som helst, när som helst. ”/…/ people are never quite what they seem,/…/” Det kan vara grannen eller din jobbkollega. Vampyrjägaren kan identifiera vampyren, blir den som identifierar viruset; ondskan; terrorismen och kan därmed förgöra den. (det finns inget annat botemedel) ”Vampyren kan inte existera utan någon som kan identifiera den.” /…/ [Vampyrjägaren] måste kunna se vampyren trots att denne är svår att skilja från människan.”

I Dracula står vampyrdödaren för vetenskapen och det västerländska samhället kontra öst och hotet därifrån. I Släktet återfinns vissa likheter då vampyrdödaren står för vår västerländska medicinska forskning kontra sjukdomar som sprids från andra länder, till exempel Fågelinfluensan (Kina) och Ebolan (västra Afrika). Rädslan för de andra (other) demonstreras genom associationer till 9/11. Det döda flygplanet, ger direkta konnotationer till terrorism. ”Vi har ett flygplan fullt av lik /…/ – på grund av olycka eller ett terrordåd.” (del Toro, 15989 tecken) Och vampyren som en alienliknande ondska kan kopplas till USAs rädsla för nya attentat som sprids okontrollerat i samhället. Här återfinns även samhällsinvånarens misstro mot myndigheterna som var oförmögen att stoppa attacken. Själva Ground Zero (del Toro, 71068 tecken) finns med i boken och tusentals råttor härjar uppe gatorna då vampyren (smittan; terrorismen) anlänt till USA. (Här finns också associationer till Dracula och råttorna i hans kölvatten) I Släktet framställs vampyren som ren ondska, därför blir vampyrjägaren automatiskt framställd som den goda. ”/…/by definition, those who would fight against the vampire would be on the side of good and righteousness.”

Vampyren som en världsmedborgare är också en faktor. ”/…/ the vampire was consciously constructed as a ‘citizen of the world’, a figure to whom boundaries (national boundaries in particular) meant very little.” Sjukdomar sprids utan hänsyn till landsgränser eller etnicitet. Ingen går säker. ”Det kommer ta den här farsoten mindre än en vecka att göra slut på Manhattan och mindre än en månad att drabba hela landet. Inom två månader – hela världen.” (del Toro, 68550 tecken) I Släktet går det först inte identifiera om en person blivit smittad, utan denne kan uppträda precis som vanligt, vilket beror på att förvandlingen inte sker omedelbart utan tar trettio dagar. Detta kan likställas med en virussmitta som ofta har inkubationstid innan den bryter ut, men likväl kan sprida smittan under tiden. Den kollektiva massrädslan triggas.  Här uttrycks även den kollektiva rädslan för att våra nära och kära ska drabbas. I äldre vampyrmyter återvände vampyrerna till sin familj och vänner och spred först smittan till dem. Även i Släktet förklaras detta: ”När de väl har förvandlats söker de först upp släktingar och vänner som fortfarande inte är infekterade.” (del Toro 75396 tecken) Och eftersom det först inte går att identifiera förvandlingen släpps de in och sprider smittan vidare. Sammanfattningsvis kan sägas att Släktet står för vissa av våra kollektiva rädslor i samtiden och att detta bidrar till skräckgenrens framgång.

Text: Anna Nero

Referenser

del Toro, Guillermo, Hogan, Chuck, Släktet, Bookmark Förlag 2011, E-bok: elib.se (hämtad 9/6-2015) 

Furedi, Frank, The only thing we have to fear is the ‘culture of fear’ itself, www.frankfuredi.com, 2007, http://www.frankfuredi.com/pdf/fearessay-20070404.pdf (hämtad 12/7-2014)

Gelder, Ken. Reading the Vampire, Routledge, 1994. ProQuest ebrary. Web. (hämtad 14/7-2015) 

Höglund, Anna, Makt och rädsla i det sena 1900-talets vampyrfiktion, Vampyrer och makt 2015

Höglund, Anna, Vampyrer, En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet, Bokförlaget h:ström – Text & Kultur, 2011, s 256

McClelland, Bruce A.. Slayers and Their Vampires : A Cultural History of Killing the Dead. University of Michigan Press, 2006. ProQuest ebrary. Web  (hämtad 23/6-2015)

Phillips, Kendall R, Projected Fears : Horror Films and American Culture. ABC-CLIO, 2005. ProQuest ebrary.(hämtad 15/7-2015)