Etiketter

Mars och Therese Enström



Therese Enström Oas, 2018
Therese Enström, Mars Star, 2018
Therese Enström, Oas, 2018
Percival Lowell - Kanaler på Mars, 1914
Percival Lowell, Karta över Mars, 1897

            Oas - rymdkonst

Konstnären Therese Enströms utställning Oas innehåller en poetisk framställning av människans tro och hopp på utomjordiskt liv på planeten Mars. Akvarellerna grundar sig i amatörastronomen Percival Lowells (1855-1916) texter om liv på Mars. Från sitt observatorium i Arizonas öken tyckte han sig se kanaler på planeten Mars. Dessa tecken på liv hade sitt ursprung i den italienske astronomen Giovanni Schiaparellis (1835-1910) observatorier av planeten Mars canali 1877. Ordet har en vidare betydelse på italienska men kom i väst att förknippas med just ordet kanal, vilket ju är en konstgjord framställd vattenväg. Myten kring liv på planeten Mars var därmed född. 

Att Enström använder sig av mediet akvarell, som är vattenbaserad blir här en anspelning på det vatten som fanns på planeten Mars, men som försvann för 3,6 miljoner år sedan. Och den forskning som fortfarande pågår för att finna spår av liv från den tiden på Mars. 

Myten kring liv på planeten Mars – både historiskt men även som framtida bosättningar – i Enströms konst blir på ett sätt en beskrivning både av människans föreställnings-och anpassningsförmåga. En oförtrutlig utforskardrivkraft inför det okända. ”Vi stå i början av tillblivelsen av en ny värld” skrev konstnären Olle Bærtling i texten ”Rymdålderns konst” 1961.

Rymdåldern är epoken som inleddes 4 oktober 1957, då uppsändningen av den första konstgjorda jordsatelliten, Sputnik genomfördes i Sovjetunionen. 

För Enström är rymdåldern snarare en fortsättning på den vurm för Mars som möjlig planet för liv som startade redan med astronomerna Lowell och Schiaparelli på 1800-talet. I utställningen finns en installation av akvarellfärgade tygremsor över en yta av former som bildar ett slags landskap – möjligtvis föreställningen av en möjlig framtida bosättning på mars. Jag listar här några föremål vars symbolik blir intressant i sammanhanget: 

Timglaset: Då och nutid sammanbunden. Tron på liv på Mars från 1800-talets kanaler fram till nutidens sökande efter biosignaturer. 

Formationer som liknar Lowells marskarta: Sökande och förteckningar om möjligheter. 

Tygremsor: Revor i tiden – profetior om en framtida klimatkatastrof där människan kommer tvingas att överge jorden för ett liv på Mars.

Behållare: En uppbyggnad av utomterrestriala bosättningar på Mars. 

Metallskelett: Rester av rovers, sonder och rymdskepp. Utforskningen av Mars. 

I utställningen finns även akvareller av planetliknande klot och en Marsstjärna.


Vad borde alla veta om planeten Mars? 


  • Mars är den planet i vårt solsystem där det kan ha funnits liv. Den röda planeten har haft sjöar och floddeltan som har torkat ut och där kan liv ha existerat. Torkan inleddes för 3,6 miljoner år sedan, och forskarna vet ännu inte vad som ligger bakom den. Det finns myter om att vattnet finns kvar som is under planetens yta. Bankar av sediment har upptäckts på planeten och där finns det en chans att finna biosignaturer. Det vill säga spår av liv. 
  • Mars är den planet som är mest lik jorden i vårt solsystem. Dygnet är på 24 timmar och 37 minuter och är åt är på 687 dygn. Temperaturen ligger på mellan - 150 grader upp till 20 grader. Den ligger 80 miljoner kilometer längre bort från solen är jorden och är lite mer än hälften så stor. Eftersom planeten är mindre har den svalnat fortare än jorden och har inte längre en flytande kärna. Detta bidrar till lägre gravitation vilket i sin tur inneburit att atmosfären blivit mer känslig för solvindar, som ”blåser” bort atmosfären, vilket lett till att atmosfären tunnats ut.
  • Mars har alltid funnits i människans historia då den syns från jorden med blotta ögat och visar sig var 778:e dag. Historiskt har Mars med sin röda färg och hastighet över himlen, förknippats med krig och död. Den har därför döpts efter den romerske krigsguden Mars. 
  • Det har genomförts flera uppskjutningar till Mars och Mars är den planet där det i teorin är mest troligt att skapa mänskliga bosättningar. Simulationer av resor till Mars har genomförts i syfte att studera människans fysiska och mentala hälsa på isolerade utomterrestriala platser. I framtidsdystopier såsom till exempel Aniara är det Mars som är mänsklighetens sista utväg när jorden blivit förstörd av olika anledningar. “Till vilken del av Mars ni då vill komma, till östra eller västra tundran preciseras här. Att icke strålningssmittad jord i kruka skall föras med av alla anges där. Minst tre kubikfot skall av mig förseglas och bokas in för varje resenär.” – citat ur Aniara (Martinson 2004, s.8)
  • Forskning om Mars föregår fortlöpande. Dels genom meteoriter från planeten, rymdsonder som cirkulerar kring planeten, teleskop och robotar som landat och rör sig över planetens yta. 1964 skickades den första sonden Mariner 4 och 1975 och 1976 skickades rovern Viking 1 och Viking 2 som tillsammans tog över 50 000 bilder på Mars. Däremellan fram till idag finns rovern Spirit och Opportunity 2003 och Curiosity 2006. År 2020 skickades rovern Perseverence till Mars för att ta prover. Ingenuity genomförde den första flygturen på planeten. Och från Kina finns även landaren Tianwen och rovern Zhurong på Mars. 


Skicka inlägg
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg