Rymdpropaganda och Rymdsurrealism

          Sovjetisk rymdkonst

Sovjetunionens Jurij Gagarin var den första människan i rymden och var en av flera framgångar i det sovjetiska rymdprogrammet. Detta var år 1961. Men redan 1957 hade de skickat upp den första satelliten i rymden. Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen var i full gång. Sovjet ville genom sina politiska och teknologiska vinningar visa sin militära styrka.

Regeringschefen Chrusjtjov valde en policy med hög publicitet till allmänheten. Sovjetunionens rymdkonst var därmed en del av den politiska propagandan. Innan Sputnik 1 hade Sovjet inte visat sig så framgångsrika inom teknologi, men satelliten ändrade på detta. Och trots att forskare i USA ifrågasatte Sovjets teknologiska framsteg så trodde allmänheten att den var sann.

Sovjetunionen använde sig av propagandakonsten i detta syfte, det som allmänheten trodde på blev en sanning. Propagandan lyfte fram kommunismens framstegen i rymden som en styrkeakt som även innefattade andra värden. När Sovjetunionen skickade upp den första kvinnan, Valentina Teresjkova 1963 visade de genom sin propaganda att kommunistiska kvinnor var jämställda med männen. Hon tillbringade tre dygn i en satellit i en bana runt jorden.

1965 genomförde kosmonauten, och sedermera konstnären, Alexei Leonov den första rymdpromenaden.

Sovjetunionens affischkonst går tillbaka till 1920-talet. Detta var en storhetstid inom den Sovjetiska konstens avantgarde. Just den grafiska konsten; affischkonsten var det mest populära mediet och lockade till sig de främsta konstnärerna. Något som ledarna inom kommunismen inte var sen att utnyttja.  Under flera decennier därefter användes denna konstform som propaganda gentemot folket. Så även rymdkonsten på 1960-talet. 

Rymdsurrealism

Surrealismen är en konstform som uppstod under 1930-talet. Här betonas det undermedvetna. Både drömmen och fantasin är viktiga inslag. Inom rymdsurrealism är det just det drömska eller fantasins frihet som utgör kärnan. Människan skådar jorden ovanifrån. Kombinationen av det omöjliga korsas med det välkända. En väg som leder ut i rymden. En simbassäng med badgäster på en planet utan vare sig syre eller gravitation. Slumpen är även påtaglig inom surrealismen och bejakandet i det som uppstår, kombinationer som inte är förenliga med förnuftet men som har en inneboende logik i en tankekedja som får löpa fritt. Eftersom rymden är något vi inte kan uppleva fysiskt blir vår fantasi och föreställningsförmåga här nödvändig. 

Frank Moth                                                        Taudalpoi